Kamp på två fronter


Eftersom matlagning aldrig har hört till mina hobbyer utan bara har varit något jag gör för att man måste är det lite konstigt att vara tvungen att tänka så mycket på mat.

Idag sköt jag upp frukosten för allt jag ville ha var efterugnsbröd med svartstämplad ost. Jag övervägde faktiskt att ta en antihistamintablett och sedan äta en ostsmörgås.

För att inte falla för den frestelsen tog jag bara en kaffe och började jobba. Sen blev jag ju rejält hungrig och fixade en större frukost än vanligt för att det skulle kännas roligt fast jag inte fick det jag ville ha.

Det lyckades ganska bra. Gurksmörgåsen fixade jag bara för att frukosten skulle få mer färg, men dessutom blev jag glad när jag åt den. Och glad är viktigt just nu, märker jag.

I en FB-grupp för alfa-galallergiker delade någon en bild med texten "När du har en sällsynt sjukdom kämpar du på två fronter: den ena är själva sjukdomen och den andra är livet i en värld där så få människor förstår vad du kämpar med."

Den bilden fick många gillningar. En av mig också.

För visst är det en kamp. Och det är en kamp man inte kommer ifrån. Lösningen är ju inte att käka mer piller för att kunna sticka huvudet i busken och inte ta itu med det som ändå är min verklighet idag.

Och där är det här bloggskrivandet terapeutiskt. Man får skriva av sig och gå vidare till nästa motgång. Som då kanske är att förklara vad alfa-galsyndrom är för en oförstående omvärld. Och det är dessvärre också konfliktfyllt.

Å ena sidan skulle jag inte orka förklara hela tiden, men å andra sidan är jag tacksam att någon frågar och vill veta mera, för då vet jag att det blir lättare för nån annan en annan gång.

Och samtidigt tänker jag så ofta på hur mycket lättare det här är idag än det skulle ha varit bara för några år sedan. Det finns ju faktiskt väldigt många olika havrebaserade alternativ, det finns mandelmjölk och kokosmjöl och annat alfa-galvänligt i snart sagt varje matbutik här i Norden.

Och folk här är vana vid att det finns behov av specialdieter. Att just min specialdiet är okänd är ändå ett mindre problem än det skulle vara att börja från noll.

Det gäller att fokusera på det som är bra och inte gräva ner sig i det som är dåligt.

Kommentarer