Kolla, kolla, kolla innehållsförteckningen!


 Nej, man ska inte tro att man vet vad något innehåller bara för att det står på framsidan av påsen. Memo to self: kolla, kolla, kolla alltid innehållsförteckningen.

Den här gången var det batatfranskisarna, eller sötpotatispommes, som Pirkka kallar dem. De gånger jag har ätit pommes frites det senaste året har jag hållit mig till Oolannin-potatis av olika sorter. Och nu minns jag ju att jag fattade beslutet att hålla mig till den serien för att de inte kör med tillsatser.

Men på ett år hinner man ju glömma det mesta (åtminstone jag), så häromdagen såg jag erbjudandet på två påsar sötpotatispommes för vad-det-nu-var-för-summa och plockade ner Pirkka-produkten i kundvagnen. Utan att kolla innehållsförteckningen.

Så igår åt jag Findus glutenfria fiskpinnar (rekommenderas!) med sötpotatispommes och grönsaker ur en annan fryspåse. (Jo, det var en sådan dag.) Sötpotatisen tyckte jag inte var god, så jag åt mest av grönsakerna och det var ju lika så bra.

Att det var något fel på maten igår började jag nämligen misstänka när jag vaknade vid femtiden och tyckte att magen kändes fel. Den här reaktionen kommer för sent för att vara alfa-gal-relaterad, resonerade jag, jag tror bara att det är obekvämt i magen. Det sitter i knoppen, försökte jag intala mig själv.

Men när jag inte lyckades somna om före sju steg jag upp och kollade vad det står på påsen som finns kvar i frysen.

Vete, står det med fet stil. Men det ser man ju inte om man inte vänder på påsen och läser. Vilket jag inte gjorde.

För dumt huvud får kroppen lida. I mitt fall högst konkret.

Men jag tröstar mig med att jag fick det bekräftat att jag fortfarande inte tål gluten. Det var kanske bra, för jag har ju efter ett års paus så där smått börjat leka med tanken på att kunna äta efterugnsbröd igen - för rågbröd innehåller ju så mycket mindre gluten än vete. Men den planen kan jag nog glömma för närvarande, om jag reagerar så här på lite panering på en liten mängd frysbatater.

Det enda som är bra med det här är att det inte var däggdjursprodukter i sötpotatisen i alla fall. Då skulle jag sannolikt må ännu sämre.


Kommentarer