På engelska säger man att man "turn a corner" när det lättar efter att något har varit svårt. Precis så känns det just idag. Det är lä efter en lång vandring i snålblåst.
Delvis handlar det säkert om att kroppen har vant sig vid att vara utan vissa ämnen. Den detoxprocess jag inledde för ungefär sju veckor sedan för att se om jag blir mindre trött utan mjölkprodukter är kanske över nu.
Det var besvärligt i början men det har blivit lättare efterhand. Jag är helt nöjd med havremjölk och saknaden efter ost har minskat.
När man äter tillräckligt många portioner pasta pomodoro vänjer man sig vid att den bara smakar tomatsås och inte tomatsås-och-ost. Men jag inser ju att jag måste hitta på mer variation i min mat, för i längden funkar det inte med en lunch som består av rågbröd och tre ägg och en middag där variationen begränsar sig till om pastan till samma sås är spaghetti eller tagliatelle.
I ett tidigare blogginlägg frågade jag vad som är mjölkfritt som man kan vispa som grädde och fick svaret att man kan vispa kokosgrädde. Jag lyckades ta mig över tröskeln till Ruohonjuuri häromdagen (visserligen i en annan filial än den i Citypassagen) och bad om "något med kokos som ska gå att vispa som grädde". Nu ser jag att det står kokosmanna på burken.
Endera dagen kanske jag tar reda på vad skillnaden är och vad som passar till vad. Endera dagen lyckas jag kanske testa det i något.
Riktigt så långt har jag inte kommit än, märker jag. Men det känns som en liten seger att ha burken hemma, så att jag kan. Sen om och när.
I Ruohonjuuri lyckades jag också köpa veganskt tvättmedel. Det ska jag testa redan idag. Sen tar det ju sin tid att se om vissa små symptom som jag inte vet om är nojor eller på riktigt försvinner när jag byter tvättmedel.
Så just nu känns det att vissa saker på riktigt har blivit enklare och att jag gör små framsteg på andra håll. Och det gäller ju att fira alla små segrar. Kanske med vispad kokosmanna?
Kommentarer
Skicka en kommentar