Ankomstdagen i Oslo gick alltså bra, men den första mötesdagen stötte jag på problem.
Medlemmarna i Nordisk Ekumenisk Kvinnokommitté var anmälda till första dagen av Novemberkonferansen, en årlig konferens som ordnas av norska Kirkelig Ressurssenter mot vold og seksuelle overgrep i Oslo.
I programmet ingick naturligtvis lunch, men den serverades i nedre hallen i den byggnad där konferensen hölls och jag blev kvar och pratade med andra konferensdeltagare i stället för att genast slänga mig ner för trapporna, så när jag kom ner fanns det inget mjölkfritt kvar - om det nu någonsin hade funnits det.
Jag frågade en i personalen och fick beskedet att det glutenfria redan hade tagit slut. Jag förklarade att det inte var glutenfritt jag behövde, utan mjölk- och däggdjursfritt. Fick förslag om något som inte heller passade och konstaterade sedan att jag får äta mandariner till lunch. Personalen sken upp, det var ju en bra lösning.
När jag åt min femte mandarin tänkte jag att jag hoppas att jag inte få någon reaktion av middagen, för då blir den ju etter värre av alla mandariner jag har käkat, eftersom citrusfrukter innehåller mycket histaminer.
Middagen åt vår grupp på restaurang och då gick allt till lyckligt nog hur bra som helst. Jag förklarade min allergi och servitrisen kollade allting med köket och varken min förrätt eller den läckra torsk jag åt till huvudrätt gav mig några symptom.
Kommentarer
Skicka en kommentar