Små framsteg är också framsteg. Jag har varit ute i världen utanför min lilla semitrygga hem- och jobbubbla idag och det har gått alldeles bra!
Idag hade jag nämligen ärende till Åbo Akademi och valde tåg västerut enligt att jg skulle hinna äta lunch först. För på universitet får man alltid veganmat också, tänkte jag.
Jag hade kollat in menyn på Café Arken på förhand: där serverades vegansk ratatouille, så jag valde det. Det var gott och nu, flera timmar senare har jag inga men av det!
Sen levde jag lite farligt efteråt och gick på kafé och tog en bit av vad som angavs vara en mjölkfri mudcake till min kopp te (deras koffeinfria kaffe var snabbkaffe och så desperat är jag ju inte!).
Nu sitter jag på tåget hem och vet förstås inte än om jag får någon reaktion av mudcaken eller inte, men det känns i alla fall bra med en positiv dag efter gårdagens motgångar.
Just nu känns det väldigt viktigt att inte vända sig inåt och tänka att det är en massa jag måste avstå från bara för att jag är allergisk, för så behöver det inte vara!
Lite nervös är jag inför Ekeumeniska Rådets höstmöte i Joensuu på måndag, men efter idag är jag mer optimistisk än igår. Då kom jag på mig själv med att tänka att jag inte borde ha anmält mig alls - och så vill jag inte tänka.
Jag vill göra det som intresserar mig och som jag tycker att är viktigt, precis som förut - även om jag kanske måste packa med mig mer frukt än jag är van vid nu när jag inte kan köpa en chokladstång i närmaste kiosk eller automat om jag blir hungrig. (Fast marmelad kan jag faktiskt tillsvidare äta! Och Brunbergs lakrits!)
Kommentarer
Skicka en kommentar