Trötta ögon

Alltid ska man ha någonting att klaga på. Nu när magen mår bättre (det verkar faktiskt funka med glutenfritt, men mer om det en annan gång) bråkar ögonen desto mer.

Jag har ju funderat över kopplingen mellan syn och alfa-gal tidigare - då sammanföll funderingarna med att jag lämnade bort mjölkprodukterna - och nu tycker jag igen att ögonen reagerar. Framför allt märker jag att jag vill byta glasögon så fort jag ska fokusera på närmare håll en liten stund.

Att jag använder skärmglasögonen så fort jag sätter mig vid datorn är ju inte konstigt, men om jag ska läsa ett mess på telefonen vill jag egentligen inte behöva byta glasögon. Just nu känns det dessvärre tungt för ögonen att använda mina progressiva "vanliga" glasögon ens för korta läsuppgifter.

Jag har märkt att jag ibland tar av mig glasögonen helt och hållet och håller telefonen några centimeter från näsan i stället. Då kan man lugnt konstatera att det där "progressiva" i brillorna inte riktigt fungerar som det ska.

I maj blir det ett år sedan jag fick starkare glasögon. Progressiva glasögon, skärmglasögon och läsglasögon. För jag var rejält trött på att hela tiden ha värk på grund av ansträngda ögon.

Skärmglasögonen är inte progressiva och en halv diopter svagare än de progressiva glasögonen som jag hittills har gått med till vardags. Mina läsglasögon är ytterligare en halv diopter svagare och dem har jag tidigare mest haft vid nattduksbordet.

Men när jag provade dem nyss märkte jag att de nu fungerar bra som skärmglasögon. Bättre än skärmglasögonen, de facto.

Förr räckte läsglasögonens styrka inte riktigt till ända till datorskärmen, men nu är texten på skärmen helt skarp.

Förr kunde jag bra läsa med de progressiva glasögonen (t.ex. på tåget), men nuförtiden väljer jag alltid att ta med mig läsglasögonen och byta till dem.

Med läsglasögonen som skärmglasögon betyder att jag ser suddigt när jag tittar ut genom fönstret i mitt arbetsrum, men allt inom en halv meter ser jag hur bra som helst. Ett papper som ligger längre bort på skrivbordet är redan suddigt, men det stör inte i det här skedet - ett papper kan man ju flytta på om man behöver läsa det.

Jag funderar också på att använda de ursprungliga skärmglasögonen till det mesta andra här hemma. Då kanske jag slipper den värk som jag har fått - i båda ögonen, men mest (igen) i högra ögat - de senaste dagarna när jag har fokuserat på nära håll med mina progressiva glasögon.

För att titta på teve fungerar de progressiva fortfarande bäst.

Och utomhus måste jag också ha de progressiva, för inte bara behöver jag ju se lite längre än någon meter framför mig, mina ljuskänsliga ögon behöver också funktionen att glasögonen automatiskt blir solglasögon när jag går ut.

Hur hamnade jag här?

Min teori är att jag hade så mycket histamin i kroppen för ett år sedan att det försämrade min syn. Det gjorde i sin tur att jag fick starkare glasögon än jag "egentligen" skulle ha behövt. Fast just då behövde jag förstås så starka glasögon.

Synen förbättrades när jag slutade med däggdjursbaserad mat efter att ha fått diagnosen köttallergi och just den allergiska reaktionen började lugna ner sig. Men alfa-galsyndromet verkar ju ha gjort att jag dessutom har blivit överkänslig för gluten (eller något annat som finns i något eller alla sädesslag med gluten), för nu när jag har satsat på min senaste elimineringsdiet känns det igen som att någon har ställt in mina ögon på nytt.

Och när glasögonen är två steg fel blir det huvudvärk.

Så jag har bokat tid hos min ögonläkare om en dryg vecka och hoppas får mer klarhet i samband mellan histamin och syn då.

Tills dess får klara mig med läsglasögonen som skärmglasögon och skärmglasögonen som glasögon för matlagning och andra sysslor i hemmet.

Dessutom kan jag vid behov ta i bruk mina gamla glasögon också. De känns ganska bra just nu, trots att de är väldigt slitna eftersom jag använde dem i tio år. Mindre slitna är de solglasögon med styrka som jag köpte på samma gång, men de kanske blir en räddning när vårsolen tittar fram på allvar.